Erfarenheter från en Resa till Belgien för att köpa Bil
eller
Liten Reseskildring från en Namur-semester

Denna sida gör inga anspråk på att vara en fulländad fakta-sida, utan speglar bara mina personliga intryck och erfarenheter under min bilköpsresa till Belgien.

EU's billigaste begagnade bilar finns i Belgien och Luxembourg. Efter mars 1999 står det alla svenskar fritt att köpa bil i andra EU-länder för egen import. Det är alltid svårt att köpa bil, att göra det i ett främmande land är ännu svårare. Därför delar jag med mig av de erfarenheter jag fick vid min resa till Belgien och mitt bilköp där.

Jag använde Internet flitigt de sista veckorna före mitt bilköp. Dels för att kolla utbudet hos bilhandlare i Sverige, dels för att kolla i övriga Europa. Mest tittade jag på Tyskland och Belgien. Efter en tid insåg jag att om jag inte tänkte köpa en relativt ny Mercedes, BMW eller Audi, så skulle jag vända blicken mot Belgien.

Jag hittade den svenska siten AutoGuide, som behandlar privat bilimport, och också de belgiska siterna Belcyber och Tweedehandswagens. På Belcyber fann jag EastWest Motors, som bl.a. har en sida på svenska. De fick mitt första email, och svarade utmärkt samma dag. På Belcyber fann jag också Garage Quevrain, som är en Mazda-specialist. Eftersom jag ville ha en Mazda skickade jag iväg ett email till dem också, svar anlände även från dem samma dag. Jag hade under de kommande veckorna fortsatt kontakt via email med Garage Quevrain. Förutom EastWest Motors och Garage Quevrain skickade jag några fler email, vilka jag inte fick svar på alls, eller endast efter alltför lång tid.
Mitt råd till eventuella presumtiva bilköpsresenärer: Var försiktiga med en del av firmorna på dessa sidor! De verkar mer än lovligt suspekta! Håll er till de större firmorna, och ignorera de som består av en ensam person med fyra-fem bilar i lager! Bäst är nog att kontakta en märkesfirma.

Jag prövade även en annons på anslagstavlan på Belcyber, på denna fick jag ett svar från en bilfirma, ett helt tomt svar. Jag fick uppfattningen att Internet och email inte är lika utbrett i Belgien som i Sverige, därav oförmågan att prestera ett korrekt inlägg på en anslagstavla. Mr Fred Pirnay vid Garage Quevrain bekräftade detta för mig, men sade också att de planerar att presentera sin hemsida, som för närvarande bara finns på franska, även på engelska och tyska, kanske t.o.m.på svenska. Som Mr Pirnay sade: De förstod att det gällde att vara bland de första i detta nya media. Jag förstod att jag var den första kunden som funnit dem via Internet.

Nå!
Efter veckor av Internet-undersökningar, planering och tvekan beslöt jag mig! Jag skulle till Belgien! Bilen hade jag redan valt på Quevrain's hemsida, men också sett ut ett par reserver. Jag imponerade på Mr Pirnay genom att komma med "bilarna i handen"! D.v.s. utprintningar från deras "bilsalong" på Internet.


STEG ETT .....

var att kontakta min bank hemma i Sverige. Som gammal kund i banken kunde jag tillsammans med dem planera den kommande betalningen. Jag fyllde helt enkelt i en Swift-blankett men lämnade fälten för summa, swift-kod, betalningsmottagare och mottagarens bank tomma. Till Belgien tog jag med en kopia på den delvis ifyllda blanketten, för att kunna fylla i resterande uppgifter där och faxa hem den. Detta förfarande fungerar nog inte om man inte är känd i banken, utan då måste man fundera ut något annat betalningssätt. Kreditkort vill bilhandlarna inte ta, det är för dyrt att lösa in. Europacheckar eller resecheckar fungerar kanske? Jag har sett någon rekommendera att man har med sig en check på den maximala summa man tänker spendera utskriven på sig själv, men det kan bli mycket besvärligt att lösa in denna på en bank i Belgien. Ett sätt är förstås att ta med sig kontanter, men jag hade nog inte känt mig särskilt väl till mods med alla dessa pengar i en väska!


STEG TVÅ .....

var att skaffa biljett till Belgien. Jag kollade upp både tåg, flyg och att med hjälp av en kompis åka bil ner. En returbiljett med flyg var bara ett par hundra dyrare än en enkel tågbiljett med plats i liggvagn. Så, varför pinas på tåget om man kan flyga på 1½ timme? Och dessutom, tänk om man inte lyckas komma överens med någon bilhandlare. Bra att ha en returbiljett då. Biljetten köpte jag förstås av EasyT via Internet, och en avbeställningsskyddsförsäkring fixade jag på Resfeber i försäkringsbolaget Global. Denna försäkring kostade ungefär lika mycket som avbeställningsskyddet för en resa, men gäller för alla resor med alla bolag under ett år. När biljetten var beställd, och jag visste datum för resan bokade jag tid hos Svensk Bilprovning, de kan ibland ha långa köer, och alla stationer kontrollerar inte importbilar. Så det skadar inte att vara ute i god tid. På Svensk Bilprovnings hemsida finns också upplysningar om privat bilimport och besiktning av dessa bilar.


STEG TRE .....

var att sända iväg ett mail till Garage Quevrain och berätta att jag var på väg. Jag stuvade också ner några alternativa adresser till bilfirmor i Bruxelles. Jag fann några Mazda-säljare till via Belcast The Official Belgian phonebook, men kunde inte finna mer än De Smedt i Bruxelles på Internet, och de svarade inte alls på mitt ivägsända email.


STEG FYRA .....

var att ge sig iväg. Via EasyT hade jag köpt biljett på Sabena-flighten Köpenhamn-Bruxelles. Om man är ute och flyger då och då rekommenderar jag att skaffa ett Qualiflyer-kort. D.v.s. ett frequent flyer kort, som gäller för Sabena, Swissair, Crossair, Turkish Airlines, Austrian Airlines och några till. Vem vet, kanske man hamnar på ett av deras flyg nån mer gång, och då är det bara att inkassera poängen.
Jag anlände till Bruxelles något försenad, och några passagerare skulle vidare med andra flyg omgående, så vi hamnade på helt fel terminal för att de lättare skulle komma ombord på sina flyg. Totalt kaos utbröt när en stackars Sabena-flicka skulle både leda dem som hade bråttom till väntande minibussar och leda oss övriga till rätt fålla där en annan och större buss skulle väntat på oss. Den stackars flickan fick springa efter en del av oss och hämta tillbaks oss. I sinom tid anlände så bussen som tog oss till rätt terminal.
I terminalbyggnadens källarvåning finns tågstationen. Antingen man ska till Bruxelles centrum eller till Namur är det lämpligt och billigt att ta tåget. Tågtransporterna fungerar alldeles utmärkt i Belgien, och är inte dyra alls. Till Namur måste man byta på Bruxelles-Nord. Ska man stanna i Bruxelles är det bara att fortsätta in till centrum. Stationerna är väl skyltade, och det finns ingen risk att hamna fel. Vill man ändå ha en hyrbil tror jag att Kemwel Holiday Autos är det billigaste alternativet på Bruxelles flygplats. Ännu billigare blir det att ta tåget till Bruxelles centrum och hyra en bil där.
Så var jag då i Namur! Tog fram min GSM-telefon och ringde Garage Quevrain. Mr Fred Pirnay hade lovat att hämta mig vid stationen. Jag fick kontakt med en kille som bara talade franska, och frågade efter Mr Pirnay. Trots min i det närmaste obefintliga franska lyckades jag förstå att Mr Pirnay inte var inne för tillfället, och ingen annan på firman talade engelska! Jag avslutade samtalet och gick ut för att hitta en taxi. Inga problem, de väntar i en lång kö utanför stationen. Jag gick fram till första bil och frågade om han talade engelska! No, förstod jag av hans svar, liksom ordet adress! Så jag nämnde Garage Quevrain i Erpent. "Ah, Mazda" svarade han. Hur mycket frågade jag med hjälp av tummen och pekfingret. Fyrahundra svarade han med hjälp av fyra fingrar och något som lät som quattro. "OK" sade jag och åkte iväg, men jag undrade vid framkomsten om han inte lurades lite, avståndet var inte alls så långt som jag trott att det skulle vara. Hemma i Malmö hade denna resa kostat 39 kronor.
Garage Quevrain låg på Namur's bilgata. På väg till dem såg jag också Volvo, Renault, Chevrolet och BMW.


STEG FEM .....

Med bagaget i handen steg jag in i Garage Quevrains bilsalong. Bara nya bilar fanns här inne. Jag hittade en informationsdisk och gick dit. Killen bakom disken förstod vem jag var, och talade på "engelska" om att Mr Pirnay skulle komma klockan fyra. Trodde jag! Killen tog mig med ut till de begagnade bilarna, och vi började titta på de mest intressanta objekten. Efter lite "snackande" och undersökningar stack killen iväg in för att hämta nycklarna till "min" bil. Han kom tillbaks med nycklar och en ny kille, som visade sig vara den engelsktalande Mr Fred Pirnay. Det var inte klockan fyra han skulle vara tillbaka, utan om fyra minuter, d.v.s. klockan två! Både den förste fransktalande killen och Mr Pirnay visade sig vara mycket sympatiska människor, de hade inget alls gemensamt med de "hästhandlare" man ibland träffar på i svenska bilaffärer (eller är jag för lättlurad?). Jag kollade upp bilen efter bästa förmåga. Jag hade läst på! AutoGuides goda råd och en lista jag fått av en kompis. Därefter var det dags för en provtur. Plåtar sattes på bilen och vi åkte iväg. Först körde Mr Pirnay och tillbaka körde jag, vägen var varierande från liten smal väg till motorväg. Jag var nöjd med bilen förutom några detaljer.


STEG SEX .....

Dags för förhandlingar! Vi stegade in på kontoret, och en kopp kaffe kom in. Mr Pirnay sade att man nog kunde tänka sig att sänka priset något, eftersom det handlade om en exportbil. Jag poängterade att de förmodligen aldrig skulle besväras av några reparationer på den sex månader långa garantin, samt att de slapp inbytesbil och fick hela summan "kontant" på banken. Inget krångel med avbetalningar och kreditundersökningar. Jag lyckades så småningom få ett pris ca 10% lägre än det begärda, samt en kassettradio monterad. Jag hade inte lyckats få reda på om bilpriser i Belgien är slutgiltiga priser eller om man även där har prutmån, så det är svårt att säga om mitt pris var rätt eller inte. På AutoGuide, där det finns priser på många bilar i Europas länder fanns inte just min årsmodell, men med hjälp av "extrapolering" tror jag att priset var hyfsat, och bilen var just vad jag letat efter. T.o.m. färgen gillade jag. Mr Pirnay ringde cirka 10 telefonsamtal för att försöka pressa tiderna för iordningsställande av bilen, kontrollbesiktning, uttagande av interimsskyltar och försäkring. Sedan några samtal för att fixa ett billigt hotellrum till mig. Redan innan vi skrivit köpekontrakt gav han order om att starta iordningställandet av bilen. Garage Quevrain fixar inte till inbytesbilarna när de kommer in till firman, man bara ställer upp dem och servar och fixar till dem först när de är sålda. Man får alltså se dem i sitt "vardagliga utförande". Efter att kontraktet fyllts i med uppgifter om vad som skulle åtgärdas: Kassettradion, Belgiska bilprovningen, En strålkastare bytas, Service på bilen, Tvättning och putsning in- och utvändigt samt anskaffande av transitplåtar och försäkring. Det sista ingick inte i priset, det tillkom BEF 11.600 för plåtar och försäkring. Enligt EastWest Motors kostar detta hos dem bara BEF 9.500, och kan fixas på dagen eller till nästa dag. Här skulle det ta 3-4 dagar. Orsaken till både pris- och tidsskillnaden är nog att EastWest Motors är beläget i Bruxelles, medan Garage Quevrain finns i Namur. Man använder kurirpost för att skicka papperna till en firma i Bruxelles som fixar plåtarna där, och sedan skickar dem med kurir tillbaka.
Då vi skrivit under köpekontraktet fyllde jag också i den medhavda, till hälften ifyllda Swift-blanketten, och Mr Pirnay faxade den till min bank hemma i Sverige.


STEG SJU .....

Intet är som väntans tider! Men jag hade tur. Vädret var underbart semesterväder, och jag lyckades koppla om till semesterhumör. Mr Pirnay fixade det billigaste rummet, BEF 1.250 /natt, i ett mysigt hotell i centrum av Namur - Hôtell Les Tanneurs. Detta är ett hotell inrymt i ett flertal sammanbyggda 1600-talshus i den gamla ursprungliga delen av Namur. I hotellet ser man gamla tegelväggar och enfots takbjälkar av ek. Allt är helt oregelbundet, mitt rum hade golv i två nivåer med 60 cm skillnad. Jag sov i "källaren" och hade, det inbyggda, av ekbjälke och kakel bestående, skrivbordet 60 cm högre. T.o.m. hotellets moderna hiss är oregelbunden. En av väggarna är sned för att den ska passa in i huset! I detta hotell finns rum från BEF 1.250 till 8.500 /natt. På rummet fanns badrum med duschkabin och fulladdat kylskåp. Detta tömde jag och laddade istället in egenhändigt, i stadens Spar-butik, inhandlad öl, WinnyCola (CocaCola fanns ju inte vid denna tid i Belgien) och frukt. Frukost brukade jag äta på hotellet - Buffé för cirka 70 kronor. Jag åt så jag klarade mig till middagen på kvällen, med hjälp av frukt och bröd från mitt kylskåp. Ett annat, och ännu billigare sätt att övernatta är alternativet "bed-and-breakfast". Enligt turistbyrån kostar detta BEF 900 /natt.
Namur är en liten mysig stad, med historia. Den är det gamla Valloniens huvudstad, och i staden finns bl.a. Citadellet, en gammal borg eller slott, belägen högt över stan vid floden Meuse's strand. I staden finns också grönområden att vila sin trötta lekamen i under solskensdagar. Staden vimlar av trottoarserveringar som serverar öl för mellan 10 och 20 kronor glaset. Maten är dyrare, men med lite ansträngning kan man leva relativt billigt, om man undviker de alltför fina restauranterna. Grillen och restauranten på Hotell Les Tanneurs t.ex. är alldeles för dyra. Det kändes något osäkert att äta i Namur, detta var vid tiden för de belgiska dioxin- och CocaCola-skandalerna. En kväll blev jag faktiskt matförgiftad efter att ha ätit pizza på en hyffsad italiensk restaurant, men i övrigt hade jag inga problem.
För dem som vill tjäna in sina spenderade bilkostnader finns i staden också ett kasino, men eftersom jag förutsatt mig att ha en billig vistelse där gick jag aldrig dit. En blick på utsidan fick räcka. Man kan inte gå vilse i Namur's centrum. Går man för långt stoppas man av floderna Meuse och Sambre i väster, söder och sydost. I norr och nordost stoppas man av järnvägen, och centrum är inte stort. Efter en dag hittar man i staden. Eftersom min vistelse i Namur blev längre än jag räknat med räckte inte mina medhavda kläder. En billig T-shirt, strumpor och kalsonger tänkte jag köpa i stadens Hennes och Mauritz -affär. Döm om min förvåning när jag förstod att man enbart hade dam- och barnkläder i affären! Jag fick istället gå till klädvaruhuset C&A.
Under en promenad i staden första förmiddagen ringde banken hemma i Sverige upp mig, och bad mig tala om vad jag skrivit på Swift-blanketten. Detta för att kontrollera att det verkligen var jag som skickat faxet. Ett utmärkt sätt att konfirmera uppgifterna, tycker jag!
Trots trevligt semesterväder, mysig stad etc kunde det inte hjälpas att tankar på bilen dök upp ibland: Allt man glömt kolla på den, och huruvida de belgiska Controlle Technique är lika hårda som Svensk Bilprovning.
Garage Quevrain höll mig uppdaterad om vad som hände, och allt flöt enligt planerna, tyvärr gick det inte att tjäna in en dag, jag fick snällt vänta till fredagen med hemresan.


STEG ÅTTA .....

Dags att hämta bilen! På fredagsmorgonen hade jag satt min telefon på väckning, för att inte komma för sent till Quevrain, och senare till Travemünde. Efter frukosten checkade jag ut från hotellet och bad dem fixa en taxi. Denna kom per omgående, och tog mig till Quevrain. Jag konstaterade att jag inte blivit lurad förra gången, priset var detsamma den här gången! Papperna var klara och bilen var klar och hade nya belgiska plåtar. Radion satt i bilen, men senare märkte jag att denna radio inte var mycket att skryta med. Visserligen hade jag sagt att det inte behövde vara en superradio, men så dålig som den här hade jag nog inte tänkt mig! Däremot hade man bytt fälgsidorna, utan att det stod i kontraktet! Mr Pirnay sade: "Jag såg att på de gamla började färgen flaga, så jag gav order om att byta dem också!" Jag fick den ifyllda serviceboken, Mr Pirnay fixade med ett kort som gav mig rostskyddsgaranti i hela Europa tills sex år efter första registrering och jag fick en bilmanual på franska, tyvärr hade de ingen på holländska i lager. Efter en kopp kaffe var det dags att åka iväg!


STEG NIO .....

Jag hade förberett hemresan väl. Skaffat en körbeskrivning från Resroute. Den beskrev varje del av körsträckan med tidtabell i minuter. Det skulle ta 6 timmar och 57 minuter att åka från Namur till Travemünde. Lita inte helt på denna resplan, den räknar inte med en enda paus på hela vägen! Nåväl, jag höll mig till planen ända till motorvägsgyttret vid Düsseldorf. Där tog jag fel väg i en av de otaliga motorvägskorsningarna. Det tog mig en timme att komma tillbaka på rätt spår igen! Jag förstod att det var kört med Travemünde-Trelleborg och satsade på Puttgarten-Rødby och Dragør-Limhamn istället. Från början hade jag tänkt: "Varför åka 20 mil extra och betala samma pris för färjebiljetten?"
Söder om Hamburg var det totalt stopp! Tio kilometer kö. Det var fredagseftermiddag! Men jag stressade inte, visste ju att jag hade gott om tid. Från Puttgarden till Rødby går ju en färja varje halvtimme, och den sista båten Dragør-Limhamn går inte förränn klockan 23.00. Efter Hamburg lossnade det. Trafiken flöt fint. Flera mil! Det visade sig att en ny kö väntade efter några mil! Fem mil av bilkö vid Lübeck! Körde cirka 10 meter i stöten på ettan, dessemellan stod jag helt stilla! Denna kö tog flera timmar!
Nåväl, så småningom nådde jag i alla fall Puttgardens färjeläge, dock för sent för att kunna ta färjan Dragør-Limhamn. Jag köpte i stället en kombibiljett Puttgarden-Rødby och Helsingør-Helsingborg. Denna färjelinje kör hela natten. Detta adderade ytterligare 10 mil till min resroute! Totalt blev det 107 mil i stället för de beräknade 67! I alla fall: Inga mer problem med hemfärden!


STEG TIO .....

Dags för tullen i Helsingborg. Jag körde snällt den röda vägen för "tullpliktigt gods", parkerade och gick in på kontoret. Där fick jag en chock! Tullchefen i Malmö hade bestämt att man inte fick skriva ut interimsskyltar mellan klockan 22.00 och 07.00! D.v.s. den tid då vi som köper bil i Belgien kommer fram till Sverige! Av tulltjänstemännens tonfall att döma förstod jag att de tyckte att detta var ett urbota dumt beslut av tullchef Rolander (Tror i alla fall att det var så han hette). En sann byråkrat, som låter sina egna värderingar gå före praktiska tillvägagångssätt, och inte riktigt fattat att det är vi medborgare som betalar hans lön! Killen före mig i kön, som också hade en privatimporterad bil med sig stack iväg till ett hotell i Helsingborg. Som tur var hade jag plockat upp min i Danmark bosatte kompis på vägen, så han kunde köra min bil hem de sista 6 milen!
I alla fall berättade tulltjänstemannen för mig att den belgiska försäkring jag hade, inklusive grönt kort, gällde i Sverige med, så i Helsingborg sparade jag 150 kronor för att jag inte fick några skyltar, samt 800 kronor eftersom bilens belgiska försäkring gällde här med. Garage Quevrain hade fixat en försäkring åt mig som gällde 14 dagar (trodde jag, senare fann jag att den gällde 6 veckor- till nästa månadsslut).
En timme senare var jag hemma, kopplade av en stund och sjönk sedan i djup sömn efter mina 107 mils körning.


STEG ELVA .....

Bilprovningen!! Usch vilken nervös morgon! 09.20 hade jag beställt tid. Jag var där i mycket god tid, betalade mina 1.805:- kronor, och gick ut i bilen och satt och väntade till klockan 09.40! En gräsligt nervös väntan! Tänk om den Belgiska bilprovningen inte var lika tuff som den svenska!
Men inga tekniska problem alls. Men!!!!!!! Min bil var ju tillfälligt registrerad i Belgien, naturligtvis, eftersom nummerplåtar följer ägaren och inte bilen där! Det gillade inte inspektören! Jag måste skaffa fram ett registreringsbevis som visade att bilen varit permanent registrerad i Belgien eller ett "intyg om samtliga säkerhetsbestämmelser" från generalagenten Olle Olssons Bilimport. De hade aldrig förr varit med om att någon behövt detta intyg. Killen jag snackade med ringde upp besiktningskillen på Bilprovningen i Malmö, men så här dagen före Midsommar hade han förstås redan gått hem! Jag ringde Mr Fred Pirnay på Garage Quevrain i Namur om att få hit ett gammalt registreringsbevis, han kunde bara fixa en kopia, men lovade att skicka denna per omgående!
På någon av de siter jag studerade innan jag åkte iväg till Belgien nämndes att man på bilprovningen skulle be om en blankett för upphörande av avställning av bilen. Detta för att bilen blir automatiskt avställd vid nyregistrering. Någon sådan blankett hade aldrig inspektören hört talas om! Bättre var, enligt honom, att ringa från en knapptelefon så snart man fått registreringsbeviset. På Vägverkets hemsida nämns även att om man har tillgång till fax, så kan man efter några minuter ha ett intyg, som tillåter körning med bilen.
Den bevittnade kopian av det gamla registreringsbeviset anlände, och jag skickade denna till bilprovningens huvudkontor i Stockholm. Detta bevis visar att bilen varit registrerad i Belgien tidigare. Reglerna säger att man ska lämna in registreringsbevis i original, som visar att bilen varit permanent registrerad i annat EU-land, eller annan handling som styrker detta. Efter ungefär en vecka ringde jag upp Bilprovningen, och efter 20 minuters trevligt samtal var min bevittnade kopia godkänd som "annan handling". Nästa arbetsdag ringde jag Fosie Bilprovning i Malmö, där jag fått bilen testad, och fick av besiktningsingenjören veta att allt var klart. Jag t.o.m. fick reda på mitt bilnummer, så jag kunde helförsäkra bilen också, från Belgien hade jag bara en trafikförsäkring.


STEG TOLV .....

Efter bara några dagar anlände nummerplåtarna med posten. Samtidigt kom mitt besiktningsinstrument. Jag ringde 077-1252525 och ställde på bilen omgående, monterade plåtarna på bilen, stoppade faxet jag fått från Vägverket i handskfacket och åkte ut på en sightseeing-tur i omgivningen. Det kändes skönt att äntligen få köra med bilen. I turen ingick ett besök på en biltvätt, bilen hade samlat på sig en hel del damm under sin väntan i trädgården.
Efter bara några dagar dök så det tillfälliga klistermärket upp. Detta satt på bilen några veckor. När jag betalt bilskatten kom det "riktiga" klistermärket. Detta sitter nu på bakre nummerskylten, och gäller till november, som är ordinarie skattemånad för bilar med en sexa som slutsiffra!


Detta var nog hela historien! Jag kör omkring i en bil som ser svensk ut, och ingen kan se att jag betalt betydligt mindre för den än andra med liknande bilar, om de inte tittar i besiktningsinstrumentet. Där framgår det. Kanske kan detta inverka negativt om några år, då det är dags att byta bil nästa gång, men har inget hänt med bilpriserna åker jag väl till Belgien igen då.



Och så till sist! Ett hjärtligt tack för alla uppskattande mail jag mottagit sedan jag laddade upp "bil-sidan"!

Du är besökare nummer på denna sidan, sedan den 21:e juni 1999.


Välkomna till min egen personliga hemsida!
Välkomna till min dotters egna personliga hemsida!
Välkomna till min nioårige sons egna personliga hemsida!
Något mer du vill veta, eller undrar över? Skicka mig ett mail, jag lovar att svara!